Publicerad 2017-04-11

Låt oss fundera på grön infrastruktur

Det övergripande temat för Kartdagarna 2017 i år var hur vi möter samhällsutmaningarna. I det sammanhanget var Jessica Svännel från oss på S-GROUP Solutions på plats och pratade om vikten av att få in skötsel av park och grönytor i en hållbar stad. Specifikt fokuserade Jessica på hur andra delar av kommunen kan dra nytta av det värde som vår modul GEOSECMA Park och grönyta erbjuder.

Grönstruktur - Från plan till förvaltning

Våren är på infart – vi har börjat höra fåglarna sjunga på morgonen. Vi ser allt mer liv i våra parker – och ljuset – det efterlängtade ljuset börjar komma tillbaka. Är det inte härligt? Samtidigt i kommunerna pågår byggen och exploateringar – kommuner ska växa och helst genom förtätning. Förtätning av tätorter är numera en utbredd utvecklingsstrategi i landet. Den motiveras av fördelar som möjligheten att spara jordbruksmark och natur, till sociala fördelar av att till blandade stadsdelar och dra nytta av kollektivtrafiknära lägen. Samtidigt uppstår ofta konflikter när det täta stadsbyggandet och grönska ställs mot varandra där det gröna ofta får maka sig in ledet efter stadsbyggandet med konsekvenser på livsmiljön.


En växande kunskapsbas visar att en god livsmiljö i staden är beroende av flera olika urbana gröna miljöer, från naturområden och parker till bostadsgårdar och stadens träd. Att det finns gröna och blå element i staden är en förutsättning för hållbar utveckling. Trots det så undervärderas den gröna infrastrukturen ofta i planering, design och förvaltning. Viktiga värden äventyras när grönytor bebyggs bort. Stadens gröna och blå element kan vara av många olika slag och kvalitet. Det gröna kan vara parker, trädgårdar, tätortsnära skog, bostadsgårdar, offentliga planteringar, gröna tak och väggar, urbana skogar, gatuträd, koloniområden, lekplatser, kyrkogårdar, gröna stigar, alléer, refuger, rondeller, idrottsanläggningar och ruderatmark. De blå elementen inkluderar exempelvis dammar, sjöar, våtmarker, diken, kanaler och åar.


Sådana miljöer, uppbyggda av gröna och blå element, som formges och sköts för att upprätthålla flera ekosystemtjänster brukar kallas grön infrastruktur. Grön infrastruktur ska bidra med de ekosystemtjänster som behövs för att göra en tät stadsbebyggelse funktionell och lämplig att bo i: från dagvattenhantering, luftrening och reglering av mikroklimatet till miljöer för rekreation och social samvaro. För oss som arbetar med grönstrukturen i vårt land betyder det för många att fundera på hur marken nyttjas och hur dessa grönområden tas om hand. En viktig del i att optimera markanvändning och nyttjande är kopplingen mellan planering av vår grönstruktur och förvaltningen – alltså hur vi sköter och driftar – av dessa grönområden på olika nivåer.


Om vi ser till människors närhet till gröna miljöer och upplevelse av dessa, är det väl känt att vi påverkas av både andelen grönyta, områdenas storlek och dess fördelning. Städers gröna infrastruktur utgör också livsmiljö för en ansenlig andel arter, både vanliga och mer eller mindre hotade sådana. Det är alltså inte bara andelen av grönyta i förhållande till bebyggelse som påverkar i vilken utsträckning det gröna kan bidra till ekosystemtjänster och livsmiljö för arter. En hållbar stadsutveckling handlar dock om att göra en avvägning mellan naturen och stadens övriga tillgångar som bebyggelse, transportnät, näringsliv, det sociala och det kulturella kapitalet. Mycket natur skapar inte automatiskt en bättre bebyggd miljö. Men natur som är väl integrerad med stadens övriga strukturer, som har hög kvalitet och är lätt att nå kan bidra till hållbar tillväxt och ökad välfärd


Därför måste grönstrukturen idag vara mångfunktionell och stödja andra verksamheter i samhället. Därför behöver också flera parametrar komma med i planeringen för en bättre grön infrastruktur – från tidigt planering och analys till faktiskt skötsel av den gröna struktur som finns. Tyvärr är allt för ofta förvaltningen bortkopplad i stadsutvecklingssammanhang där planprojekt med dess egna styrning och ekonomi ofta är avskilt från skötseln av områdena. Är man insatt vet man att dessa områden och dessa ekologiska värden är avgörande för grönstrukturen för att kunna leverera ekosystemtjänster så som luftrening, vattenreglering, rekreation och pollinering som ska göra våra miljöer lämpliga att bo i.


Det är dags att vi hjälps åt för att lyfta frågan om höjd status till skötsel i våra statsutvecklingsprojekt kopplad till planering som en nyckelfråga för en hållbar utveckling. Får vi inte in skötselaspekterna i planeringen finns risken att detta fågelkvitter till slut kommer vara helt ersatta med ljud från bussar och bilar. Men verkligheten sätter förutsättningarna – och vad säger förutsättningarna för drift och underhåll av grönstrukturen i kommuner?

Kommuner förutspår minskad eller oförändrad budget de kommande 3 åren

  • 54% Tycker inte att den budget man har räcker för att bibehålla kvalitén
  • 49,4% tror att andelen grönytor kommer öka de kommande 3 åren
  • 48,1% tror att kvalitén på parkerna kommer förbättras de kommande 3 åren>
  • 48,1 tror att antalet stadsträd kommer öka de kommande 3 åren
  • 59% tycker att kvalitén på parkerna i kommunen är måttlig

Källa: Delrapport för SLU:s stora enkät för kommunal skötsel av grönområden och träd. Av: Björn Wiström, Johan Östberg och Thomas B Randrup.

Vad blir då slutsatsen här?

Jo, flödet mellan planering och skötsel kommer att bli allt viktigare. Men hur får vi då med skötsel tidigare i planeringen? Jo, genom att skapa effektivare arbetsflöden från tidiga planprojektskeden till arbetsorderna ute i fält. Ett första steg att närma sig möjligheten att låta skötseln av den grönstruktur som finns komma med i planeringen tidigare är att låta informationen bli tillgänglig. Här kan geografisk information hjälpa till att underlätta arbetsflödet från tidig analys och planering till detaljplanering till nybyggnadskartor till driftledning till fältarbete till nya planer. Genom att ha information i ett och samma system underlättas arbetet i att ha en genomgående hantering av grönstrukturen från idé till skötsel av det förverkligade idén.

Vad händer när man samlar information?

En kommungeografisk samarbetsplattform skapar en gemensam lägesbild för alla kommunens olika professioner och användare. När som helst, varsomhelst och hur som helst. Alla personer som arbetar på en kommun har olika krav på vilken information de behöver, hur de ska tillgodogöra sig den och framförallt hur mycket jobb de är beredda att putta in. Detta kommer i takt med att vi hemma agerar enligt dessa mönster. Med en plattform för geografisk information får man möjligheten att stödja kommunens olika roller sömnlöst – dvs alla delar en gemensam lägesbild samtidigt som data fångas vid källan och på så sätt minimeras dubbelarbete och administration.


Hjälpte informationen dig?
Kontakta mig
Tack för din synpunkt
Just nu har vi tekniska problem, försök gärna igen senare.